Is it a plane? NOOooooo!
It´s a bebis.
Men av ljudet att döma skulle man kunna tro att det är en bullrig maskin av random slag.
Det lilla flickebarnet har fått krupp. Det hostas, rosslas, snörvlas och skorvlas i olika stämmor och takt mest hela tiden, och mellan varven blir hon såklart jätteledsen. Hon verkar ha ont i halsen också.
Behöver jag tillägga att mitt hjärta har gått sönder?
Men av ljudet att döma skulle man kunna tro att det är en bullrig maskin av random slag.
Det lilla flickebarnet har fått krupp. Det hostas, rosslas, snörvlas och skorvlas i olika stämmor och takt mest hela tiden, och mellan varven blir hon såklart jätteledsen. Hon verkar ha ont i halsen också.
Behöver jag tillägga att mitt hjärta har gått sönder?
Frulle för 3 på Ikea. Innehåll: färska fra...
Frulle för 3 på Ikea. Innehåll: färska frallor, kalkon, ost, gurka, smör, mjölk eller kaffe, marmelad, ägg och en fruktsallad till Emmy. Kostnad: 28kr. Rena rånet.
Emmy har hittat en mycket mystisk pryl i b...
Emmy har hittat en mycket mystisk pryl i badrummet.
Vart e den nu då?
Det är ganska sällan man hittar sina grejer på rätt ställe i det här huset.
Ibland hittar man dem inte på några ställen alls.
För att nämna några exempel: Mitt långa hårband och den lilla USBprylen som man för över bilder med från mobilen.
Båda två finns på ingen plats. De ofinns, som Melvin hade sagt.
Några utlovade bilder blir det med andra ord inte förrän de finns igen.
Istället bjuder jag på en snabbkurs i bebisanatomi.
Ibland hittar man dem inte på några ställen alls.
För att nämna några exempel: Mitt långa hårband och den lilla USBprylen som man för över bilder med från mobilen.
Båda två finns på ingen plats. De ofinns, som Melvin hade sagt.
Några utlovade bilder blir det med andra ord inte förrän de finns igen.
Istället bjuder jag på en snabbkurs i bebisanatomi.
Babys Anatomy
Torr -> Öken -> Fias blogg.
Bloggtorka var ordet. Och inte ens det ordet har skrivits på den här bloggen på vadå? En vecka?
Bättring på den.
Till mitt försvar kan nämnas att jag har försökt mobilblogga åtminstonde fyra gånger den senaste veckan, och det har funkat exakt noll gånger.
Få saker gör mig så irriterad som teknikstrul.
Men här kommer återbäringen: Nu trängs bloggidéerna i min lilla hjärna och jag ska dessutom inom kort bjuda på de bilder jag försökte mobilblogga.
Men först ska jag skälla lite på blogg.se för att mobilbloggningen inte funkar.
Bättring på den.
Till mitt försvar kan nämnas att jag har försökt mobilblogga åtminstonde fyra gånger den senaste veckan, och det har funkat exakt noll gånger.
Få saker gör mig så irriterad som teknikstrul.
Men här kommer återbäringen: Nu trängs bloggidéerna i min lilla hjärna och jag ska dessutom inom kort bjuda på de bilder jag försökte mobilblogga.
Men först ska jag skälla lite på blogg.se för att mobilbloggningen inte funkar.
Dagens historielektion
-Kolla Melvin, här har jag hittat gamla kort från när jag var i Egypten. Vet du vad det här är? Det är en pyramid.
-...
-Kolla vad stora de är Melvin, de är skitstora!
-...
-Här ser du, hur stora som helst. Och så kan man gå in dem.
-Mhm.
Nänä. Det var värt ett försök. Men han ger tydligen blanka fan i mig och mina pyramider.
Stor stenhög: Inte så intressant.
-...
-Kolla vad stora de är Melvin, de är skitstora!
-...
-Här ser du, hur stora som helst. Och så kan man gå in dem.
-Mhm.
Nänä. Det var värt ett försök. Men han ger tydligen blanka fan i mig och mina pyramider.
Stor stenhög: Inte så intressant.
Lot of dots.
Som jag tidigare har berättat får jag ju klianfall på fötterna nattetid.
På hudkliniken började man misstänka att jag kanske är allergisk mot krom(!) som det tydligen finns gott om i skor(!) och därför sitter jag nu med ett glatt gäng små små metallkoppar med olika ämnen i fasttejpade på ryggen. De ska sitta där i två dygn innan jag får ta bort dem, sen ska det faras iväg och läsas av tester i tid och otid den närmsta veckan.
Nu undrar jag mest:
Om det visar sig vara så att jag är allergisk mot krom, hur f-n ska jag veta vilka skor jag kan köpa och vilka som kommer att resultera i kli? Det är ju rätt sällan man ser innehållsförteckningar på skor.
Tänk om man hittar ett par riktiga sötnosar, pungar ut med massor av pengar för dem, för att sedan inte kunna använda dem?!
Tänk om jag måste slänga ut hela min skogarderob?
Jag säljer hellre min själ. Nä, just det, det kan jag ju inte. Den sålde jag ju för nån hundring när jag var yngre. Det kanske är där felet ligger?
På hudkliniken började man misstänka att jag kanske är allergisk mot krom(!) som det tydligen finns gott om i skor(!) och därför sitter jag nu med ett glatt gäng små små metallkoppar med olika ämnen i fasttejpade på ryggen. De ska sitta där i två dygn innan jag får ta bort dem, sen ska det faras iväg och läsas av tester i tid och otid den närmsta veckan.
Nu undrar jag mest:
Om det visar sig vara så att jag är allergisk mot krom, hur f-n ska jag veta vilka skor jag kan köpa och vilka som kommer att resultera i kli? Det är ju rätt sällan man ser innehållsförteckningar på skor.
Tänk om man hittar ett par riktiga sötnosar, pungar ut med massor av pengar för dem, för att sedan inte kunna använda dem?!
Tänk om jag måste slänga ut hela min skogarderob?
Jag säljer hellre min själ. Nä, just det, det kan jag ju inte. Den sålde jag ju för nån hundring när jag var yngre. Det kanske är där felet ligger?
Munkvägen by night.
Gårdagens natt:
19:30 Läggning av båda barnen. Går, som oftast, smärtfritt.
22:00 Pappan beger sig till jobbet och mamman slänger sig i sängen och kollar på TV
23:30 ca. Mamman slocknar.
00:53. PaaaAAAAaAAAApppppppAAAaaaaAA!! -ropar Melvin piggt från övervåningen. Åtgärd: Sätta på radion, ligga hos honom en stund.
02:30 F*n vad lång stund det blev. Och Ongen sover fortfarande inte. Får ett lättare tuppjuck och hotar med att han måste sova HEEELA dagen eftersom han inte sover nåt på HEEELA natten. Vilket såklart är både orättvist och jävligt opedagogiskt. Han försöker ju trots allt sova, men kan inte.
02:31 "GUuÄh! Hihi Gli!." Tuppjucket väckte barn nummer två, som nu ligger och gurglar och skrattar på nerevåningen.
02:45 Sökar igenom huset efter snus. Måste ha snus nu innan jag sätter ut båda ungarna på blocket.
03:00 Det uttråkade sparkandet i väggen har tystnat, vilket borde betyda att barn nummer ett äntligen har somnat om.
Drabbas av akut dåligt samvete över att jag är en så kass mamma som skäller på honom när han inte kan sova bara för att jag själv är übertrött.
Måste hålla fast mig själv för att hindra impulsen att genast springa upp och väcka honom och säga hur duktigt det var att han kunde somna om.
03:05 Bredvid mig ligger en liten men väl utbredd bebis och snarkar. Trots att hon inte är mer än två äpplen hög lyckas hon faktiskt ta upp hela dubbelsängen. Transporterar henne till sin egen säng istället.
03:30 ca Mamman lyckas somna om.
05:00 Barn nummer två ligger och gapar om att hon är hungrig.
05:30 Barn nummer ett rinner ner för trappan och vill kolla på barnprogram.
07:00 Skiftbyte. Pappan kommer hem från jobbet och mamman får sova någon timme innan det är dags för pappan att sova.
Men HEY! Gissa vad? I natt kom de helt av sig! Båda barnen glömde totalt bort att störa sin mamma hela natten! Först vid sextiden vaknade de små liven, och jag skrattade rått åt dem och sjöng: "Ni glömde booort, ni glömde booort!"
Way to go små barn, det är så vi vill ha det i den här familjen.
19:30 Läggning av båda barnen. Går, som oftast, smärtfritt.
22:00 Pappan beger sig till jobbet och mamman slänger sig i sängen och kollar på TV
23:30 ca. Mamman slocknar.
00:53. PaaaAAAAaAAAApppppppAAAaaaaAA!! -ropar Melvin piggt från övervåningen. Åtgärd: Sätta på radion, ligga hos honom en stund.
02:30 F*n vad lång stund det blev. Och Ongen sover fortfarande inte. Får ett lättare tuppjuck och hotar med att han måste sova HEEELA dagen eftersom han inte sover nåt på HEEELA natten. Vilket såklart är både orättvist och jävligt opedagogiskt. Han försöker ju trots allt sova, men kan inte.
02:31 "GUuÄh! Hihi Gli!." Tuppjucket väckte barn nummer två, som nu ligger och gurglar och skrattar på nerevåningen.
02:45 Sökar igenom huset efter snus. Måste ha snus nu innan jag sätter ut båda ungarna på blocket.
03:00 Det uttråkade sparkandet i väggen har tystnat, vilket borde betyda att barn nummer ett äntligen har somnat om.
Drabbas av akut dåligt samvete över att jag är en så kass mamma som skäller på honom när han inte kan sova bara för att jag själv är übertrött.
Måste hålla fast mig själv för att hindra impulsen att genast springa upp och väcka honom och säga hur duktigt det var att han kunde somna om.
03:05 Bredvid mig ligger en liten men väl utbredd bebis och snarkar. Trots att hon inte är mer än två äpplen hög lyckas hon faktiskt ta upp hela dubbelsängen. Transporterar henne till sin egen säng istället.
03:30 ca Mamman lyckas somna om.
05:00 Barn nummer två ligger och gapar om att hon är hungrig.
05:30 Barn nummer ett rinner ner för trappan och vill kolla på barnprogram.
07:00 Skiftbyte. Pappan kommer hem från jobbet och mamman får sova någon timme innan det är dags för pappan att sova.
Men HEY! Gissa vad? I natt kom de helt av sig! Båda barnen glömde totalt bort att störa sin mamma hela natten! Först vid sextiden vaknade de små liven, och jag skrattade rått åt dem och sjöng: "Ni glömde booort, ni glömde booort!"
Way to go små barn, det är så vi vill ha det i den här familjen.
Hurra hurra hurra!
Ja må ja leva, ja må ja leva, ja må ja leva uti hundrade år!
Grattis även till Elsa, Jonas och Nick, som också har valt en väldigt bra födelsedag!
(Hmmm. var det inte nån mer...? Har bestämt för mig att jag känner nån mer som också fyller år idag...)
Grattis även till Elsa, Jonas och Nick, som också har valt en väldigt bra födelsedag!
(Hmmm. var det inte nån mer...? Har bestämt för mig att jag känner nån mer som också fyller år idag...)
Tamtaram!
Okej, håll i er. Här kommer det: http://www.hemnet.se/beskrivning/598051?r=3
Vi har tänkt oss komma ut på landet i flera år nu, och även om vi inte tidigare hade tänkt Baskarp så känns det här helt klockrent! Ett par av våra närmsta vänner som grannar tvärs över gatan, med barn i samma åldrar som våra. Åt andra hållet helt fritt läge med utsikt över vättern. Några minuters promenad till stranden.
Och stoooort, precis som vi vill ha det.
Det allra, allra härligaste är en styck balle, som gjord för att drickas vin på, och under den ett styck soldäck, båda med vätterutsikt.
Fint som snus!
Imorgon skrivs det papper, och allt blir klart med båda husaffärerna.
HURRA!!
Vi har tänkt oss komma ut på landet i flera år nu, och även om vi inte tidigare hade tänkt Baskarp så känns det här helt klockrent! Ett par av våra närmsta vänner som grannar tvärs över gatan, med barn i samma åldrar som våra. Åt andra hållet helt fritt läge med utsikt över vättern. Några minuters promenad till stranden.
Och stoooort, precis som vi vill ha det.
Det allra, allra härligaste är en styck balle, som gjord för att drickas vin på, och under den ett styck soldäck, båda med vätterutsikt.
Fint som snus!
Imorgon skrivs det papper, och allt blir klart med båda husaffärerna.
HURRA!!
Spänningen stiger
Den senaste tiden har bestått av fullspäckade dagar, väldigt lite sömn och noll bloggande.
Vi är mitt uppe i husförsäljning, och jag vågar nu hoppas på att vi är inne på sluttampen.
Av de femton som var på visningen fick vi ut ett enda bud som inte alls var intresssant. Det har nu höjts en aning, men inte så mycket att vi har börjat överväga det.
MEN.
Det finns ett härligt MEN i den här historien.
I torsdags hade vi nya spekulanter, som återkom på en andra visning redan i helgen, och det ser faktiskt lovande ut.
Jag fick tillfälle att träffa dem under visningen i lördags, och de verkade helt enkelt väldigt intresserade.
Ett stort plus är att de var såna där människor som man bara gillade så fort man såg dem.
Det ligger ändå en del känslor i att lämna ifrån sig sitt hus, framförallt när man har lagt ner så mycket arbete på det själva som vi har gjort. Men jag skulle inte ha några problem alls att sälja till det här paret.
Kanske såg jag en glimt av mig och Danne för fem-sex år sedan i dem. Det skulle i alla fall kännas väldigt bra att lämna över till dem.
Nu har jag svårt att sitta still.
Vi är mitt uppe i husförsäljning, och jag vågar nu hoppas på att vi är inne på sluttampen.
Av de femton som var på visningen fick vi ut ett enda bud som inte alls var intresssant. Det har nu höjts en aning, men inte så mycket att vi har börjat överväga det.
MEN.
Det finns ett härligt MEN i den här historien.
I torsdags hade vi nya spekulanter, som återkom på en andra visning redan i helgen, och det ser faktiskt lovande ut.
Jag fick tillfälle att träffa dem under visningen i lördags, och de verkade helt enkelt väldigt intresserade.
Ett stort plus är att de var såna där människor som man bara gillade så fort man såg dem.
Det ligger ändå en del känslor i att lämna ifrån sig sitt hus, framförallt när man har lagt ner så mycket arbete på det själva som vi har gjort. Men jag skulle inte ha några problem alls att sälja till det här paret.
Kanske såg jag en glimt av mig och Danne för fem-sex år sedan i dem. Det skulle i alla fall kännas väldigt bra att lämna över till dem.
Nu har jag svårt att sitta still.
Fiskarna fick just en all inclusiv
Fiskarna fick just en all inclusive buffé. Precisionen är kanske inte riktigt på topp just nu.
