Munkvägen by night.
Gårdagens natt:
19:30 Läggning av båda barnen. Går, som oftast, smärtfritt.
22:00 Pappan beger sig till jobbet och mamman slänger sig i sängen och kollar på TV
23:30 ca. Mamman slocknar.
00:53. PaaaAAAAaAAAApppppppAAAaaaaAA!! -ropar Melvin piggt från övervåningen. Åtgärd: Sätta på radion, ligga hos honom en stund.
02:30 F*n vad lång stund det blev. Och Ongen sover fortfarande inte. Får ett lättare tuppjuck och hotar med att han måste sova HEEELA dagen eftersom han inte sover nåt på HEEELA natten. Vilket såklart är både orättvist och jävligt opedagogiskt. Han försöker ju trots allt sova, men kan inte.
02:31 "GUuÄh! Hihi Gli!." Tuppjucket väckte barn nummer två, som nu ligger och gurglar och skrattar på nerevåningen.
02:45 Sökar igenom huset efter snus. Måste ha snus nu innan jag sätter ut båda ungarna på blocket.
03:00 Det uttråkade sparkandet i väggen har tystnat, vilket borde betyda att barn nummer ett äntligen har somnat om.
Drabbas av akut dåligt samvete över att jag är en så kass mamma som skäller på honom när han inte kan sova bara för att jag själv är übertrött.
Måste hålla fast mig själv för att hindra impulsen att genast springa upp och väcka honom och säga hur duktigt det var att han kunde somna om.
03:05 Bredvid mig ligger en liten men väl utbredd bebis och snarkar. Trots att hon inte är mer än två äpplen hög lyckas hon faktiskt ta upp hela dubbelsängen. Transporterar henne till sin egen säng istället.
03:30 ca Mamman lyckas somna om.
05:00 Barn nummer två ligger och gapar om att hon är hungrig.
05:30 Barn nummer ett rinner ner för trappan och vill kolla på barnprogram.
07:00 Skiftbyte. Pappan kommer hem från jobbet och mamman får sova någon timme innan det är dags för pappan att sova.
Men HEY! Gissa vad? I natt kom de helt av sig! Båda barnen glömde totalt bort att störa sin mamma hela natten! Först vid sextiden vaknade de små liven, och jag skrattade rått åt dem och sjöng: "Ni glömde booort, ni glömde booort!"
Way to go små barn, det är så vi vill ha det i den här familjen.
19:30 Läggning av båda barnen. Går, som oftast, smärtfritt.
22:00 Pappan beger sig till jobbet och mamman slänger sig i sängen och kollar på TV
23:30 ca. Mamman slocknar.
00:53. PaaaAAAAaAAAApppppppAAAaaaaAA!! -ropar Melvin piggt från övervåningen. Åtgärd: Sätta på radion, ligga hos honom en stund.
02:30 F*n vad lång stund det blev. Och Ongen sover fortfarande inte. Får ett lättare tuppjuck och hotar med att han måste sova HEEELA dagen eftersom han inte sover nåt på HEEELA natten. Vilket såklart är både orättvist och jävligt opedagogiskt. Han försöker ju trots allt sova, men kan inte.
02:31 "GUuÄh! Hihi Gli!." Tuppjucket väckte barn nummer två, som nu ligger och gurglar och skrattar på nerevåningen.
02:45 Sökar igenom huset efter snus. Måste ha snus nu innan jag sätter ut båda ungarna på blocket.
03:00 Det uttråkade sparkandet i väggen har tystnat, vilket borde betyda att barn nummer ett äntligen har somnat om.
Drabbas av akut dåligt samvete över att jag är en så kass mamma som skäller på honom när han inte kan sova bara för att jag själv är übertrött.
Måste hålla fast mig själv för att hindra impulsen att genast springa upp och väcka honom och säga hur duktigt det var att han kunde somna om.
03:05 Bredvid mig ligger en liten men väl utbredd bebis och snarkar. Trots att hon inte är mer än två äpplen hög lyckas hon faktiskt ta upp hela dubbelsängen. Transporterar henne till sin egen säng istället.
03:30 ca Mamman lyckas somna om.
05:00 Barn nummer två ligger och gapar om att hon är hungrig.
05:30 Barn nummer ett rinner ner för trappan och vill kolla på barnprogram.
07:00 Skiftbyte. Pappan kommer hem från jobbet och mamman får sova någon timme innan det är dags för pappan att sova.
Men HEY! Gissa vad? I natt kom de helt av sig! Båda barnen glömde totalt bort att störa sin mamma hela natten! Först vid sextiden vaknade de små liven, och jag skrattade rått åt dem och sjöng: "Ni glömde booort, ni glömde booort!"
Way to go små barn, det är så vi vill ha det i den här familjen.
Tyck nåt!
Trackback
