Upcoming: Shopping
Idag ska det lågprisshoppas på Ullared.
Fantastiskt roligt.
Det är nåt med röda lappar som får mig att go nuts.
Baktung.
Jag tänker att jag ska passa på att göra nåt gött medan barnen sover, typ läsa en bok eller fixa med nåt som jag inte hinner dagtid.
Sen blir jag sittandes. I en timme, två timmar, whatever.
Och gör absolut ingenting framför datorn.
Kollar samma bloggar som jag kollade för tio minuter sen.
Läser nyheterna igen. Googlar på underliga ord. Till slut kanske jag skriver ännu ett innehållslöst inlägg på min blogg.
Jag är ju proffs på att ta vara på fritiden.
Den Stora Förvandlingen
5 Tydliga Tecken på att din lekamen har genomgått den stora förvandlingen, från Helt Vanlig Kropp till Mammakropp.
-Magen har blivit en aning odefinierbar. Svårt att säga var den börjar och var den slutar, och vad det där oformliga är som har tillkommit. Bra könstig är den i alla fall.
-Skärp är fullkomligt meningslöst. What goes over the höft, stays on the höft.
-Brösten. Förut hade du. Nu har du inte. Det finns stunder då man kan se fördelen med att amma kidsen tills de är femton.
-Du har förmodligen aldrig tidigare fattat vem fan det är som använder OB SUPERDUNDER MEGA PLUS. Nu vet du.
-Hjärnan. Du hittar telefonen i frysen, lämnar hunden på fritids och åker till tandläkaren iklädd pissetofflor. Dessutom är det smått omöjligt att komma ihåg vem det är som heter vad i familjen egentligen, men de har vant sig och svarar på vilket namn som helst numera.
Vällingkrig Episode II
Ingen gråt, inget skrik.
Men ett jäkla bökande.
Här har vi nog mest oss själva att skylla, dock.
Om vi inte hade parkerat oss hos grannarna hela kvällen, för att sedan gå hem en stund efter att Emmy vaknade till första gången på natten, så hade det nog inte behövt ta två timmar av bökande, gosande, vändande, mera bökande och till slut några försök till svanhopp innan hon tillslut somnade om.
Vid tretiden inatt.
Efter en dryg timmes försök att få Emmy att komma till ro mellan oss, sparkade jag lite hjärtligt på mannen och sa:
-Vakna, nu får du passa henne lite så hon inte försöker trilla ur sängen medan jag kissar.
-MMMpf!
-Men vakna nu då! Jag måste gå och kissa NU!
(Sparkade nu till lite hårdare och ruskade nog lite också, småirriterad över det faktum att han kunde sova så gott bredvid bökot.)
-Men vad är det om???
-Jag sa ju att du måste vakna och ta över lite, jag måste gå och kissa!
-MEN JAG ÄR JU VAKEN!!!
-Jaså?? Vad sa jag då?
-Du sa "Sjokluputo lo, shalabalal kroyt.
-Va??
-Du sa "skullubululo sjaktabakta dim."
När jag kom tillbaka från kisseriet snarkade, inte helt oväntat, en av två fortfarande gott i sängen.
Resultat av vällingkrigets första natt.
Det har varit gråt och tandagnisslan natten lång, varvat med Höga C och Jag-håller-på-att-dö-här-skriket.
Hon lyckades till och med väcka Melvin, vilket i sig är rätt imponerande.
Vid sextiden var det färdigsovet, och färdigtskriket också för den delen (fast gissningsvis bara för den natten?), då kröp det lilla grynet glatt omkring i sängen och pillade på grejer, försökte trilla över kanten samt gnagde lite på lampsladden. Bara att kapitulera och kliva upp.
Pappan i familjen och Melvin snarkar fortfarande gott i Melvins säng.
Emmy goes bananas.
Det finns inga gränser för Emmys aptit på nätterna längre.
Det har gått helt överstyr.
Inatt svullade hon i sig hela fyra, F-Y-R-A, flaskor välling. Då fick mamman nog!
Ringde till BVC för att få reda på universalknepet, det hemliga trixet, eller åtminstonde ett litet råd om hur jag kan få henne att sluta äta så förbannat mycket på nätterna.
Ska jag ge henne mat varje halvtimme på dagtid?
Avkok på ett vitkålshuvud och en gammal strumpa?
Hundmat med mjölk i tre dagar?
Nej, vet ni vad jag fick? En skopa skäll! Fast det kanske jag behövde.
Så här lät det:
Förtvivlad och trött mamma: -Alltså hur ska jag få henne att sluta äta på nätterna? Hon är helt galen, inatt åt hon fyra flaskor välling!
BVC-tant: -NEJ NEJ NEJ NEJ! Hon ska INTE ha nån välling på natten!! Elva månaders bebisar behöver inte äta på natten!!
Förtvivlad och trött mamma: -Nej, det inser ju jag ocks....
BVC-tant: -På nätterna ska man sova!!
Förtvivlad och trött mamma: -Ja, det är ju lite det jag är ute eft...
BVC-tant: -Äta på natten, det är bara en dålig ovana!!
Förtvivlad och trött mamma: -Problemet är att hon ger sig inte. Jag får sitta uppe hela natten, ända till hennes storebror vaknar.
BVC-tant: -Ni får ta fajten, låt henne skrika, ge henne absolut ingen välling på natten. Det tar bara en vecka eller fjorton dagar, sen har hon lärt sig att det inte är lönt.
Förtvivlad och trött mamma bryter ihop för det där med "bara fjorton dagar", men inser att vi måste.
Nu är det slut på nattamålen.
Det borde det ha varit för längesen egentligen, men vem orkar?
Vem orkar sitta uppe flera timmar varje natt när det är full rulle på ungarna hela dagarna?
Minsta motståndets lag gäller väl de flesta småbarnsfamiljer.
Från och med i natt är det dock Det Stora Vällingkriget som råder.
Tam-ta-ram-ta-ram-ta-ram!
Oförskämt stolt presenterar jag nu vårt nya hus:
(Vänligen ha lite översyn med allt som inte är färdigt än. Typ tavlor som inte finns, lampor som inte har kommit upp osv.)
Först ut är sovrummet, där vi har tapetserat taket och golvet.
Utanför sovrummet finns ett sällskapsrum som vi har tänkt att ha som andra tv-rum. Här kan man även gå ut till...
Soldäcket. I andra änden av sällskapsrummet ligger...
Gillestugan...
...som har en sån här! Gilla på den.
Och så var det övervåningen.
...som består av en stor öppen planlösning, + varsitt rum till barnen.
Mathörna
Och tvhörna.
Utgång till...
...ballen.
Med en glimt av vättern.
Melvin valde ett rymd-rum
...Och Emmy skulle prompt ha de här krumelur-djurtapeterna. "Annars flyttar jag till Emelie!" skrek hon.
Det som nu behöver åtgärdas snarast, förutom allt som ska skruvas upp överallt,
är det här med träden nedanför oss.
Jag känner mig inte riktigt nöjd med en glimt av Vättern, utan filar nu på en plan hur jag ska döda träden för att få se lite mer av den där pölen.
Hittills har jag följande alternativ:
-Såg. Känns lite osäkert, och lämnar dessutom rätt tydliga spår.
-Någon tipsade om att kopparspik i träden tar kål på dem. Lämnar dock en del spår det också, och jag gissar att vi blir huvudmisstänkta rätt snabbt.
-Barkbaggar. Ett litet argt djur som käkar upp och dödar träd på nolltid. Biologisk krigsföring helt enkelt. Lämnar inga spår och kräver inte så mycket jobb mer än att plantera ut dem. Men hur fan får jag tag i det?
Kan man köpa det online tros? Har al Quaida en webshop?
Tillkännagivande.
Både kamera och sladd ligger nu på min köksbänk.
Jag har en ambition att inom mycket snar framtid lägga ut bilder på vårt (inte så) nya (längre) hus.
Bara så ni vet. Och så att jag vet att ni vet. Det blir lite klurigt att smita nu.
Först ska jag bara:
-Bädda sängarna.
-Städa.
-Hänga upp tavlorna/speglarna/hyllorna.
-...och några av lamporna.
-Eventuellt hyra in nån firma som städar. Grovstädarna.se? Skitstökigt.nu?
-Hålla undan alla barn/hundar/grannbarn/andra varelser som brukar nollställa ovanstående punkter.
Ja, eller så skiter jag i att göra nåt och tar de förbannade bilderna bara så att det blir klart.
Vi får väl se.
Åh, typiskt!
Är hos tandläkaren med Melvin, kliver ur bilen och inser att jag har åkt hemifrån iklädd pissetofflor. Åh vad jag hatar när det här händer! Exempel på liknande upplevelser: -När flygvärdinnan upplyste mig om att prislappen dinglade på ryggen på min dräkt. -När jag kollade mig i spegeln hemma och insåg att jag gått omkring med det gigantiska headsetet från jobbet på mig hela kvällen. -När jag klampade in på ICA med de där blåa plasttossorna från dagis på skorna.
Morgondopp kanske?
Vid närmare eftertanke: Nej tack, jag duschade ju igår.
Heaven?
Heaven?
Dear God
Morgonpromen gick idag till Baskarpsbrygga, ca 15 minuters gångväg hemifrån. Så vackert att man nästan blir religiös.
Like an effing bee
Klockan är bara strax efter tolv, och jag är redan klar med tårtorna till ikväll, har klippt av Danne håret med nyfådd hårtrimmer, födelsedagsmiddagen står på spisen och jag har tvingat Melvin att städa sitt rum. Dessutom har födelsedagsbarnet himself klippt gräset.
Det är inte riktigt så här det brukar gå till.
Tårtorna blir två Budapestrullar, en med banan/blåbärsfyllning och en med hallon/blåbärsfyllning.
Recept hittar du här.
Födelsedagsutstyrsel a la Melvin.
Födelsedagsutstyrsel a la Melvin.
Gömda.
Nu kommer han snart hem från jobbet. Melvin har själv sprungit upp och klätt på sig, skjorta och röd slips valde han, dagen till ära, och vi har gömt oss i gillestugan med kaffe, paket och tända ljus. Sch! Nu kommer han.
Nödlösning.
Inte helt otippat hittar jag inte presentpappret, oklart om det ens finns något i det här hemmet faktiskt. Men på äkta Kajsa Warg manér tager jag vad jag haver. På paketen längst ner ser ni därför vår tvhörna, i mitten har vi de stora öppna ytorna och sällskapsrummen, och längst upp finner ni tapeten som sitter på golv och tak i vårt sovrum. Vad det är i tänker jag däremot inte berätta.
Hets!
Imorgon fyller Danne år, och presenter inköptes som sig bör idag. Man vill ju att de ska va färska liksom.
Dessutom ska vi lämna över Munkvägen på onsdag. Jag vet inte hur det går till, men varje gång vi åker dit för att fixa till det sista, så kommer vi hem med en fixa-det-sista-lista som är längre än den som vi just har checkat av.
Lite som pojken med guldfickorna, fast huset med skräpfickorna.
Bör jag ringa "Det okända och be dem göra ett reportage?? Jag skriver dit det på listan.
Livskvalitet on the balle.
En kopp kaffe på ballen, morgonsol. Life is good.
Fredagskväll i Baskarp...
Ett tag undrade jag om jag var kvar på dagis, men kom sen fram till att alla barnen var våra.
Ja, och grannarnas då.
Många var de i alla fall.
Nu: Tyst i huset.
Sen: Ska jag vinna i alfapet.
.. Och det här är Ullis som nu ska visa er...
.. Och det här är Ullis som nu ska visa er skillnaden mellan en Ullis-svamp, som de (jag citerar) 'ser ut i Ullis huvud', och en kantarell som ser ut som kantareller gör mest. Fast det beror tydligen på vem du frågar. Vi hade hur som helst turen att stöta på båda sorterna i rätt stora mängder.
