Hemma med nåt skojeri i foten

Kort uppdatering:
London var f-a-n-t-a-s-t-i-s-k-t.
Jag lovar att jag ska berätta om en del roliga grejer, men inte i detta inlägget.

I detta inlägget vill jag istället bara kort delge er att min fot fular.
Jag tyckte den kändes lite öm på jobbet idag.
Jag knatar omkring i rätt så stabila men inte lika fancy skyddsskor hela dagarna.
När jag kom hem och fick av mig skorna så kände jag dock att den var mer än lite öm.
För att prata klarspråk så gör det ont så in i helvete att trampa ner foten.
Dessutom är den lite svullen, lite blå, och stört omöjlig att böja tårna på.
Vad skönt att ni har fått veta detta nu, kära läsare.
Hur skulle ni klara er utan den informationen?

Nu: väntar på samtal från vårdinrättning för undersökning av fulfot.
Under tiden funderar jag på livets stora frågor såsom:
Kan man bryta foten utan att märka det? När och hur hände det i så fall?

Och den klurigaste frågan, som jag har funderat på ett tag och som inte riktigt har med saken att göra egentligen:

Ponera att man skulle koka sin ena fot, säg från vristen och nedåt. 
Jag tänker mig ungefär som man kokar fläsklägg i nån god lag med kryddpepparkorn och sånt.
Skulle resten av kroppen överleva det?
Om vi antar att man har tillgång till snabb vård och kan kapa av benet på lämpligt ställe direkt efteråt alltså.
Och om man inte skulle överleva, vad skulle i så fall vara dödsorsaken?
Att blodet koagulerar pga värmen? Att kroppsvätskor för vidare värmen till resten av kroppen så att man helt enkelt kokas innifrån? Eller av cirkulationssvikt?

Jag kanske ska passa på att fråga någon på akuten ikväll. Det brukar ändå tendera att bli en lång och trist kväll när man ska behöva åka dit.






Tyck nåt!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0