menvetdu

Det var en gång en väldigt snygg fru, som vaknade upp en lördag efter en ganska oskyldig men ovanligt trevlig spelkväll i goda vänners lag.
Hon misstänkte att hon hade drabbats av en oförtjänt elakartad bakfylla.
Ju längre dagen gick desto mer övertygad blev frun om att hon nog var feldiagnotiserad.
Förmodligen rörde det sig istället om en lika oförtjänt magsjuka.
Dagen gick i snigeltempo. Den underbara mannen tog, tillsammans med mormor och morfar, hand om två ovanligt pigga barn och en galen hund medan frun låg på soffan och jämrade sig.
Så småningom vankades en ny, lite bättre dag när frun kände sig mörbultad och lite spak, men ändå mycket bättre.
Dagen efter det mådde frun helt bra igen.

Det var en gång en underbar man, som en tisdag vaknade och insåg att han var magsjuk.
Han hade två väldigt pigga barn, en galen hund och en väldigt snygg fru.
Barnen blev piggare och piggare ju mer mannen kräktes.
Hunden var galen.
Huset passade på att vara lite extra likt ett krigsdrabbat område just denna dagen.

Frun köpte nyponsoppa, blåbärssoppa, svartvinbärssoppa och en korsordstidning, som hon själv löste korsorden i för säkerhets skull, samt vallade de extra pigga barnen och den galna hunden runt i det extra stökiga huset. 
Mellan varven skickade hon en tanke till den stackars utslagne mannen.
Tisdagen gick i samma snigeltempo som lördagen. 

Snipp snapp snut, sagan tar aldrig slut.




Väldigt snygg fru, som tyvärr inte hittade nån lucka för att fostra luggen just idag.