Stora tjejen
Världens bästa Emmy är idag tre månader, och jag kan konstatera att klyschan "tiden går så fort" är en rejäl underdrift. Vad händer? Cirka en fjärdedel av min föräldraledighet har gått, och i samma stund som jag skriver detta känner jag mig därav lite stressad. Även om tre månader har känts ungefär lika långt som en nysning så känns det samtidigt som om Emmy alltid har funnits med oss, och man blir nästan lite yr av att tänka på att för drygt tre månader sen så existerade hon inte. Eller ja, hon fanns ju i min mage, men innan det då?
Igår existerade hon i varje fall i allra högsta grad. Tremånaderskontroll med vaccination, en spruta i varje ben fick hon. Den första märkte hon inte ens. Den andra märkte hon väldigt väl, och var noga med att tala om det så att hela BVC hörde. Hon väger nu 7320g och är 63 cm lång. STOR bebis med andra ord, lika stor som en 5,5 månaders bebis om man följer normal kurvan. Lyckligtvis vet jag av erfarenhet att det planar ut sen när hon börjar gå. Det charmiga i att se ut som Buddha är ju rätt så åldersrelaterat och är väl eventuellt inte lika charmigt när hon är fjorton?
Igår existerade hon i varje fall i allra högsta grad. Tremånaderskontroll med vaccination, en spruta i varje ben fick hon. Den första märkte hon inte ens. Den andra märkte hon väldigt väl, och var noga med att tala om det så att hela BVC hörde. Hon väger nu 7320g och är 63 cm lång. STOR bebis med andra ord, lika stor som en 5,5 månaders bebis om man följer normal kurvan. Lyckligtvis vet jag av erfarenhet att det planar ut sen när hon börjar gå. Det charmiga i att se ut som Buddha är ju rätt så åldersrelaterat och är väl eventuellt inte lika charmigt när hon är fjorton?
Tyck nåt!
Trackback
